Ja, då har vi på nära håll sett vad lite uppåttjack kan göra för en liten människa.
Sonen somnade framför Bolibompa(eller ska jag säga med rumpan framför, för det var närmare sanningen) men dottern satte sig med oss för att ta en kvällsmacka och smaka av första skinkan(torr och härligt smulig).
Efter en liten stund börjar hon klaga på öronvärk, vi tänker att hon nog fått vatten i örat av badet så det går nog över. Klagandet blir dock ihärdigare och jag börjar se fram emot en sömnlös natt.....öroninflammation ger sig ju sällan självmant.
För att göra det lite uthärdligare för henne(och oss) ger jag henne en halv brustablett alvedon(ja, det står att man kan göra det)som hon trycker i sig och bistert konstaterar att det inte hjälpte(tålamod, flicka lilla) hon smuttar klagande lite oboj, tills hon plötsligt börjat kvittra om mer. Hon blandar och dricker och plötsligt springer hon fram och tillbaka över köksgolvet med en energi vi inte har sett på hela dan.
Vi inser att vi har drogat vårt barn, som glatt konstaterar att det dunkar lite i örat men det gör inte ont....och springer vidare.
Jag har nu jagat henne i säng och hoppas att hon kan somna....alvedon - snacka om effektivt!
3 kommentarer:
Haha, stackars barn. Bara hon inte blir beroende... ;)
ja, livet är härligt. När det är som bäst är det möda och fåfänglighet... säger den gamla boken
testar
Skicka en kommentar