Fint främmande på ingång!

I detta nu sitter min smålands-syster på tåget på väg hit! Trevligt att hinna umgås några dagar!

Annars håller jag på och betar av veckan så att vi kan åka iväg på måndag. Det känns helt overkligt att vi faktiskt ska åka! Det var grymt länge sen oc mycket har hänt sen sist jag satte mig på ett flygplan. Ska bli intressant att se om min begynnande flygrädsla har avtagit eller tilltagit. Än så länge har jag inte känt några direkta tendenser. Allmän resfeber har börjat bubbla i mig, men i och med att det faktiskt är en vecka kvar har jag hittills kunnat mota bort den. Det blir nog värre när jag börjar packa! Veckan är som tur är ganska fullbokad så jag hinner nog inte "freaka out" fullständigt...

Maken har definitivt fullt upp tills vi åker. Först ska han klara av ett 10-dagars-uppdrag på 5-6 dagar, sen ska han på konferens tors-lör kväll....ja, det är spännande nästan jämt.

Inser att jag kommer att missa de närmaste 3 avsnitten av Cityakuten....känns lite jobbigt, men lite får man offra....

Ser på nyheterna och måste erkänna att jag ibland har svårt att ta in i vilken misär många människor lever. Jag skjuter det ifrån mig för jag orkar inte känna orättvisan. Jag kan ofta känna en oerhörd tacksamhet för att jag är född i Sverige samtidigt som det känns jobbigt att förutsättningarna är så olika. Det är en obalans jag känslomässigt har svårt att hantera, med resultat att jag just skjuter det ifrån mig. Jag kanske känner en extra stor skuld just för att jag ska ut på en dyr resa och samtidigat är jag uppenbarligen inte beredd att låta bli....

Nu ska jag strax möta syrran vid pendeln, hon missade tåget innan så hon blev lite senare än hon hoppats...